Kokostoppar är en av de absolut godaste kaksorter som finns enligt mig. Kanske är det för enkelheten i sammansättningen; bara kokos, smör, ägg och socker. Man kan förstås doppa dem i choklad, blanda ner lite citronzest eller kanske likör. Själv sträcker jag mig som längst till lite citron- eller limezest. Jag kan erkänna att jag för övrigt inte är någon stor kokosälskare, speciellt inte i det varma köket. Det slinker gärna ner en tom ka gai (kycklingsoppa), men annars gillar jag kokosen bäst i bakat, desserter eller granola.
Hur vill ni ha den? Jag vet hur jag vill ha min: inte för hård och inte för mjuk, utan den ska vara lite hård från början, men inte så att den går sönder när man biter i den och samtidigt lite seg så man kan njuta länge av den, och det måste vara mandel i den. Precis så blir mammas knäck! Jag vet inte om det beror på knäckkastrullen och att hon har 25 års längre erfarenhet av att koka knäck och därmed den rätta känslan i fingrarna, eller om hon helt enkelt är bättre än jag på det.

Rödbeta – en rotfrukt som fungerar i både husmansrätter och finkrogsdesserter! Som primör på sommaren är rödbetan fantastisk att avnjuta al dente med bara en klick smör. Eftersom den går att lagra hela vintern sträcker sig dock säsongen hela året. Vanligaste sättet att äta denna rotfrukt i Sverige är nog ändå inlagd till exempelvis pyttipanna. Glöm inte att bladen går utmärkt att koka och fräsa på samma sätt som spenat eller mangold.

Det finns många olika sorters gurka. Ett par av de vanligaste är den mörkgröna slanggurkan och den korta, gröngula västeråsgurkan. I Östergötland är det även tradition att äta vit, färsksaltad gurka. En av de namnkunnigaste och mest anrika vita gurksorterna kommer dock från Västmanland: Arboga vit. Denna finns dokumenterad i Sverige under 1800-talet, men har odlats mycket tidigare än så.
De röda bären är för de flesta en helt avgörande orsak till ett misslyckat eller lyckat midsommarfirande. Bara under midsommarhelgen äter vi drygt 2 miljoner liter jordgubbar. Kom ihåg att skölja bären innan de snoppas och snoppa dem inte för tidigt innan servering, för efter att du tagit bort det gröna försämras kvaliteten snabbt. De första svenska växthusodlade bären skördades redan 12 april utanför Helsingborg av Lars Jacobsen och såldes vidare till grossisten för 750 kronor asken! Tack och lov sjunker priserna efterhand och brukar vara som lägst när gubbarna är som godast.

Äras den som äras bör – vi låter det goda och mångfacetterade ägget få en välförtjänt plats i strålkastarljuset. Visst vore livet torftigt utan den lena gulan i en tröstande carbonara, det pocherade ägget i en klorofyllstinn nässelsoppa och det milda, stekta ditot i en stunsig bim bim bap?

Föreställ dig branta klippor vid Atlantkusten, extrema kastvindar som pressar vågorna mot bergets fot. Föreställ dig också en ensam fiskare i röd skjorta där nere där det är som värst. Hängandes i en lina som hans fiskepartner uppe klippan styr för att hålla honom undan de värsta dyningarna. Vad som driver de här männens vansinne är jakten på det lukrativa skaldjuret percebes, som bara finns att hitta växandes vid ytterst otillgängliga platser. Det är en extremt dyr delikatess i Spanien, landet som äter fler skaldjur än någon annan nation.
Min första bekantskap med denna mörka böna, som mer eller mindre ser ut som en uttorkad svart mandel, skedde första gången för ett antal år sedan när jag arbetade på restaurang. Jag blev mycket förtjust i den fylliga smaken och doften, som påminner om vanilj och bittermandel. Jag använde den flitigt i glass, crème brûléer, panna cottor och olika såser. Den passar också utmärkt som smaksättare i såser till fisk. Nu har tonkabönan blivit lättare att hitta i specialbutiker och på kryddsajter på nätet, och är inte längre endast till för restaurangköken.
Sällan brukar man leta efter buckliga frukter som börjar se lite torra ut, men just så ska det vara i detta fall. Det är nämligen så man hittar de mogna passionsfrukterna. Ägna dock fruktens vikt en tanke, för om den är mycket lätt finns det risk för att den är uttorkad och i stort sett bara består av skalet. Det är ju inte skalet, utan de härliga, krispiga, små, svarta kärnorna som är omgivna av det gula fruktköttet som man vill åt. Jag tillhör skaran som tycker om när det drar lite i mungiporna av syrlighet.
Kineserna förstod redan för 3 000 år sedan hur viktig löken var och började odla den. Via romarna nådde löken Europa och med Columbus hjälp kom den vidare till Amerika. Vad kineserna kanske inte förstod då var vilken hörnsten löken skulle komma att bli i kök över hela världen, eller hade de det på känn?