Apelsin

Elsa Beskow skrev sagan Solägget 1932. Den handlar om en älva som i en mossa hittar en apelsin, som hon tror är ett ägg från solen. Sedan dess har världen krympt avsevärt och en apelsin är vardagsråvara
snarare än något exotiskt. Men visst kan man på sätt och vis säga att den är ett solägg, då solen är en viktig komponent för att apelsiner ska mogna.

Brasilien, USA och Kina är tre av de största producentländerna, men dem lämnar vi därhän och tittar istället på frukterna vi har på närmare håll, medelhavsapelsinerna. Dessa har en lång säsong, från oktober till maj. Först kommer spanska Navelinas till de svenska diskarna. De är stora, kärnfria och lätta att skala. Näst ut är de marockanska, söta Salustianas-apelsinerna. En av säsongens sista sorter är saftiga Valencia Late, som bland annat odlas i Spanien. Sent på säsongen kommer även blodapelsiner. Dessa växer bara där det är omväxlande varmt och kallt, och odlas framförallt på Sicilien, februari till mars. Exempel på sorter är Sanguinello, Tarocco och den lite kärvare Moron.

Få frukter är så mångsidiga som apelsinen. Den funkar smakmässigt i allt från godis och bakverk till fisk och kötträtter. En klassiker i mitt kök som jag lagar varje nyårsafton är "canard à l'orange" anka med apelsinsås. Det är en festrätt som håller år ut och in. Såsen, som är härligt sötsyrlig och nästan har juliga smaker, får av mig lite extra skjuts av apelsinlikören Grand Marnier.

Mer apelsin!